Varje vecka får jag motta ett antal brev från lyssnare som tror att jag klandrar judarna för mycket för nedbrytningen av vårt samhälle. Nu hänvisar jag inte till brev från stolliga kristna fundamentalister som yrar att judarna skulle vara “Guds utvalda folk” och därför vara berättigade att göra vad de vill utan kritik. Dessa ömkliga själar säger till mig: “Gud kommer att nita er om ni säger något dåligt om judarna. Vet ni inte att Jesus var jude?”
Och jag hänvisar heller inte till breven från lämlarna som helt enkelt apar efter den Politiskt Korrekta partilinje som de fått lära sig av att se på TV, och som går ut på att judarna är precis som alla andra fast lite bättre, och att det enda skälet till att jag talar i kritiska ordalag om dem i mina sändningar är att jag är avundsjuk på deras framgång. De säger åt mig att jag är en förbittrad förlorare som lever i en husvagn, har dåliga tänder och aldrig fått någon utbildning, och att jag tillbringar min mesta tid med att supa mig full och göra intima saker med mina kvinnliga släktingar, eftersom media har lärt dem att alla människor som bor i West Virginia är på det sättet.
Hur som helst så slösar jag aldrig tid med att argumentera med folk om deras religion, vare sig det gäller kristen fundamentalism eller Politisk Korrekthet. Såvida folk inte har en välmotiverad grund för sina övertygelser, är en välgrundad diskussion med dem meningslös. De troende som jag vill diskutera med idag är de som tror att jag har fel som tillskriver judarna som helhet illasinnade motiv.
En del av dem säger åt mig att det inte är judarna per se som förgör vår ras och vår civilisation; det är rika människor, judar och icke-judar. Det är giriga miljardärer som håller våra gränser öppna för tredje världen eftersom de vill ha ett stabilt flöde av billig arbetskraft. Det är skurkaktiga advokater, judiska och icke-judiska, som sköter våra lagstiftande organ och våra domstolar för att berika sig själva snarare än att förse oss med goda lagar och rättvisa.
Och de människor som säger mig detta har givetvis rätt — till en viss grad. Det är sant att icke-judiska miljardärer tenderar att sätta sin egen berikning överst på sin lista och att de är benägna att slå följe med de judiska miljardärerna beträffande många saker. De ser sällan någon vinning åt sig själva i att motsätta sig judarna, inte ens när de inte håller med dem ideologiskt. Miljardärer är mer benägna att följa med i rådande trender och att försöka profitera på dem än att motsätta sig dessa trender och riskera att förlora pengar. Det har blivit riktigt sagt att det är lättare för en kamel att passera genom ett nålsöga än för en rik man att... göra någonting som skulle kunna reducera hans rikedom. Och det är också sant att de flesta advokater inte väljer sitt yrke i syfte att tjäna sitt folk eller för att de är intresserade av juridik, utan för att de ser det som ett sätt att uppnå personlig rikedom och makt. Och det är likaledes sant att vi har ett advokatbesudlat samhälle. Vi borde ha andra människor än advokater som bestämmer politiken.
Mer allmänt är det sant att om man ser på varje destruktiv institution i vårt samhälle, om man ser bakom varje destruktiv policy, finner man både judar och icke-judar. Den förödande invandringspolitik som vi har nu i Förenta staterna förespråkas av en del judar likväl som icke-judar. Immigrationsstadgan från 1965 som skiftade invandrarflödet till detta land från att ha varit mestadels europeisk till mestadels vara icke-europeisk drevs på främst av judar, men senator Ted Kennedy var en medsponsor av den lagen. Även om judarna håller på att ta över den organiserade brottsligheten i Amerika finns det fortfarande en del italienare inblandade. De flesta aktiva lagstiftare i kongressen som driver på för att beskära vår rätt att äga och bära vapen är judar, men många icke-judar är också inblandade. Om vi blickar in i den destruktiva exploateringen av våra naturtillgångar, nedhuggningen av våra skogar, rovgruvdriften i våra landskap och nedsmutsningen av våra floder, kommer vi förmodligen att hitta giriga och kortsynta icke-judiska profitörer oftare än vi finner judar. Och till och med inom massmedia kan man fortfarande hitta en del icke-judiska mediamoguler som förespråkar i grund och botten samma partilinje som de judiska mediamogulerna: Rupert Murdoch är ett exempel.
Allt detta stämmer. Så varför klagar jag inte helt sonika på plutokraterna eller advokaterna? Varför väljer jag ut just judarna? Svaret är att om vi inte ser på judarna specifikt, om vi inte försöker att förstå dem som judar, så kan vi aldrig riktigt förstå vad som händer med vår ras och vår civilisation.
Om vi inte förstår vad som händer, är vi mycket mindre troliga att kunna förändra saker till det bättre. Vi behöver förstå processen, och för att förstå den processen behöver vi förstå judarnas roll i den — efter som detta är huvudrollen.
Låt oss backa tillbaka en aning och fråga oss själva vilken som är den enskilt mäktigaste och inflytelserikaste institutionen i det amerikanska samhällslivet idag? Vilken institution befrämjar mer än någon annan de värsta och destruktivaste trenderna i Amerikas samhällsliv? Är det proffsbasketen? Den utövar avgjort ett menligt inflytande — men den är inte den skadligaste. Är det Internal Revenue Service? Nej. Det är inte ens clintonregeringen, av vilken Internal Revenue Service är en del, eftersom clintonregeringen själv bara är en skapelse av den mäktigaste institutionen, och den mäktigaste institutionen utgörs av massmedia för nyheter och underhållning som tillsammans formar den allmänna opinionen och kontrollerar den offentliga politiken. Och dessa media domineras i sin tur av judar.
Jag ska inte gå in på alla namn och organisatoriska förhållanden idag, eftersom jag gjort det ett antal gånger tidigare under gångna sändningar, och detaljerna finns alla i en pamflett som jag publicerar och uppdaterar regelbundet; den heter Who Rules America?, och om ni skickar två dollar till den här sändningens sponsor så skickar de er en kopia. Men en kort sammanfattning bara: de tre jättarna inom den elektroniska median är Disney-ABC lett av Michael Eisner, Time Warner-CNN lett av Gerald Levin och det nya Viacom-CBS-konglomeratet lett av Sumner Redstone. Eisner, Levin och Redstone är samtliga judar, men det är inte bara männen i topp som är judar; dessa mediajättar är fullproppade med judar uppifrån och ned.
Inom den tryckta median är landets tre mest inflytelserika tidningar New York Times, Wall Street Journal och Washington Post. Alla tre av dem ägs eller kontrolleras av judar. De enda tre allmänt lästa nyhetsinriktade veckotidningarna i Förenta staterna är Time, som ägs av Gerald Levins Time Warner-CNN; Newsweek, som ägs av Katherine Meyer Grahams Washington Post Company; och U.S. News & World Report, som ägs av den judiske markägaren och exploatören Mort Zuckerman. Det är samma visa beträffande Hollywoods filmindustri och resten av massmedia för nyheter och underhållning.
Nu så finns det människor som kommer att säga till er med ett uppriktigt ansiktsuttryck att denna nästan totala dominans över den mäktigaste institutionen i vårt samhälle av den judiska minoriteten, som bara utgör 2,5 procent av den amerikanska befolkningen, bara är en tillfällighet, att det inte har någon fördärvlig betydelse. Det kunde precis lika gärna ha varit mormoner eller Jehovas vittnen som råkat styra media. Vad spelar det för roll?
När vuxna män säger något sådant, kan man tryggt sluta sig till att det förekommit något annat än klart resonemang. För det mesta är det rädsla: inte så mycket en medveten rädsla som en betingad reflex för undanglidande, produkten av ett långsiktigt mediaprogram för betingning av allmänheten till att aldrig säga eller ens tänka något negativt om judar för att man inte ska stämplas som “antisemit” eller “nazist”. Sannerligen, det korrekta namnet på detta slags betingning är “hjärntvätt”. Fundera på det en stund. Föreställ er själva i en liten grupp yuppies på en restaurang eller ett cocktailparty: ett tämligen sofistikerat och vanvördigt sällskap. Man kan skämta om påven, och till och med katolikerna i massan kommer att skratta. Man kan säga någonting oanständigt om Moder Teresa eller Martin Luther King utan invändningar. Man kan uttrycka sitt ogillande mot homosexuella eller feminister. En del av de närvarande kan komma att argumentera mot en, men de är inte troliga att bli överspända. Men om man vill avbryta konversationen tvärt och ge alla närvarande hjärtslag, ska man bara säga någonting ovänligt om judar: antingen om en specifik jude eller om judarna som helhet. Säg till exempel någonting i stil med att “Nåväl, nu när Sumner Redstone har lagt rabarber på CBS, så finns det knappast någon del av massmedia som judarna inte äger. Jag tycker inte att det är bra för Amerika.” Säg det och känn sedan doften av fruktan i luften medan dina vänner sätter sina martinis i halsen.
Jag kanske överdriver en aning, men inte mycket. Judarna får specialbehandling, och det är inget större sammanträffande än deras kontroll över massmedia. Det har planlagts. Det har gjorts upp. Nu så är jag säker på att när jag sagt detta finns det många lyssnare som just lagt i handbromsen i och med att den betingade reflex som hindrar dem från att tänka ovänliga tankar om judar aktiverats.
Men ni förstår, det är möjligt att övervinna denna betingning, denna hjärntvätt — förutsatt att man inte är en lämmel alltså. Lämlar kan inte övervinna den på grund av att de inte vill övervinna den. De vill inte tänka någon icke godkänd tanke, någon tanke som inte alla andra tänker. Men om man är en person som tänker klart i denna fråga, så är allt man behöver göra att se till fakta. Ta er tid. Studera fakta noggrant: inte bara de fakta som jag erbjuder er, utan även allt annat som ni kan gräva fram i ämnet. Fundera på innebörden. Kom fram till era egna slutsatser. Ni kan övervinna den betingade rädslan — och som en ansvarstagande vuxen, som en ansvarstagande Amerikan, som en ansvarstagande medlem av er ras, bör ni göra det.
Och när ni inte längre är rädda och slutligen är i stånd att se sanningen i vitögat, kommer ni inte längre att tro på att det är en tillfällighet att judarna har armbågat sin väg in i praktiskt taget varje kontrollposition inom massmedia. Ni kommer inte längre att tro på att judarna inte använder den makt som mediakontrollen ger dem medvetet och kollektivt. Jag ska säga detta igen: Judarna använder inte sin kontroll över massmedia som individuella kapitalister såsom de få icke-judarna inom media gör, utan de använder den kollektivt och i samarbete för att främja judiska intressen. Det är därför som man kan se en gemensam propagandaagenda genom hela den kontrollerade median.
De befrämjar samtliga bilden av juden som ett offer, aldrig som en bytestagare eller angripare; de befrämjar alla bilden av juden som känslig och kreativ och sympatisk, inte som den typ som planerar och organiserar en blodig bolsjevikrevolution och slaktar tiotals miljoner oskyldiga ryssar och ukrainare eller driver den vita slavhandelsindustrin och tvingar tusentals unga europeiska flickor in i ett liv av prostitution varje år — eller som den sort som armbågar sin väg fram till nyckelpositioner av mediakontroll och sedan hjälper sina judiska fränder att göra samma sak.
Och samtliga driver de också på för blandrasligt sex. De underblåser samtliga lögnen att den mesta rasgränsöverskridande brottsligheten utförs av vita mot svarta. Samtliga undertrycker de nyheter som strider mot denna lögn. De försöker samtliga att övertyga oss om att homosexualitet är normalt och acceptabelt, att det bara är en annorlunda livsstil. De propagerar alla för mångkultur och för mer mångfald och för att hålla våra gränser öppna för tredje världen och för att skrota konstitutionens andra tillägg — samtliga av dem.
Låt oss nu göra ett ögonblicks uppehåll, för jag har just sagt något extremt viktigt, och jag vill vara säker på att det sjunker in: att jag har övertygat er. Jag tror att de flesta uppmärksamma och ansvarstagande människor kan acceptera den judiska mediakontrollens faktum när de väl en gång bestämt sig för att de vill veta sanningen; detta faktum är verkligen obestridligt. Jag tror att de festa av dem därefter kan ta nästa steg och komma fram till att denna judiska mediakontroll inte bara är en tillfällighet: de kan komma fram till att judarna avsiktligt och i samarbete föresatt sig att uppnå denna kontroll och sedan använder den till att främja sina kollektiva intressen.
Människor kan förstå det i termer av det slags gruppbeteende som de redan är bekanta med. Medlemmarna av andra grupper samarbetar också för att uppnå makt i grupp och sedan använda denna makt för att främja sina gruppintressen. Och således bör det vara föga förvånande att judarna inom media samarbetar för att skapa en gynnsam bild av sig själva i allmänhetens medvetande. De flesta människor kan övertyga sig själva att det inte är “antisemitiskt” att tro på att judar beter sig på samma sätt som många andra grupper gör i syfte att främja sina gruppintressen.
Det är nästa steg som är svårt för många människor: det är att erkänna att de judiska mediamogulernas propagandaagenda går långt bortom att befrämja en gynnsam bild av dem själva; den främjar även allting som är icke gynnsamt för den icke-judiska majoriteten. Och denna destruktiva propaganda är heller inget sammanträffande; den är produkten av en planerad och avsiktlig ansträngning i samarbete.
Att nå fram till denna slutsats är ett stort steg, ett svårt steg, för många människor — till och med för människor som vill förstå, som vill veta sanningen. Det är ett stort steg på grund av att det separerar judar från varje annan särintressegrupp. Det åsidosätter judarna från resten av mänskligheten och identifierar dem som en unikt fientlig, destruktiv och bedräglig grupp. Den identifierar dem som en grupp som är unikt farlig för vårt folk. Och den utelämnar alla som tar detta steg åt anklagelser för “antisemitism”. Det står klart att om man tar detta steg — om man når denna slutsats — och man tillkännager sin slutsats offentligt, kommer man att fördömas som “antisemit” av mediamogulerna — och förmodligen av lämlarna med.
Och sålunda vill jag inte bara att ni ska ta mig på orden beträffande denna mycket viktiga slutsats angående judarnas natur som en unikt fientlig och farlig grupp. Jag vill att ni ska studera fakta. Jag vill att ni ska fundera på bevisen och komma fram till era egna slutsatser. Men jag vill inte att ni ska snubbla före slutsatsen på grund av rädsla, på grund av hjärntvätt. Jag vill att ni ska övervinna er rädsla och undersöka bevisen objektivt.
Jag ska nu emellertid göra ytterligare några få observationer om denna slutsats och dess innebörd. Låt mig berätta för er att den verkligen är nyckeln till att förstå många andra saker: judarnas historia i Europa och annorstädes — till exempel. Varför rackade man alltid ner på judarna och förföljde dem mer än någon annan grupp? Varför hatade alla andra dem alltid? Varför har de sparkats ut ur praktiskt taget varje land i Europa under de senaste tusen åren: ut ur England och Spanien och Portugal och Frankrike och Sverige och Tyskland och ett dussin andra länder och blivit tillsagda att aldrig komma tillbaka, för att sedan bara smyga sig in och därefter bli utsparkade igen? Judarna kommer att säga åt er att det var kristen fanatism. Men kristen fanatism kan inte förklara varför egyptierna sparkade ut dem ur Egypten för mer än tusen år före Kristus, och det kan inte förklara varför de hedniska grekerna och romarna hatade dem. Jag brukade fundera på dessa saker. Och till och med efter att jag börjat misstänka att judarnas socialt och rasligt destruktiva aktiviteter var planerade och avsiktliga, förstod jag inte varför. Det gick inte ihop för mig att judarna avsiktligt försökte förgöra ett samhälle i vilket de red på sina höga hästar — att de avsiktligt borrade hål i botten på den båt i vilken de satt som passagerare. Jag kunde inte lista ut det — förrän jag förstod judarnas natur.
Och den naturen är verkligen unik. Någon gång långt tillbaka under den förhistoriska eran, definitivt för mer än 3.000 år sedan, utvecklade judarna ett unikt överlevnadssätt som bytestagare och parasiter. Emedan andra raser, eller stammar, sökte leva antingen ensamma bland sin egen sort — eller besegra andra stammar militärt och beslagta deras land eller erlägga dem att betala tribut — sökte judarna invadera andra rasers territorium genom försåt och sedan förvränga dem, undergräva deras moral, bryta ner deras ordning och struktur i deras samhällen som ett åtföljande led för att kontrollera och exploatera dem.
I början, för tusentals år sedan, kan detta ha varit inget mer än en hittills okänd plan för att vinna kontroll över en särskild granne, men slutligen utvecklades den till ett levnadssätt. Den blev en del av deras religion, och slutligen blev den en del av deras gener. Jag tror att de idag faktiskt inte kan rå för det själva. Och som jag sade tidigare behöver ni fundera noggrant över detta. Ni behöver undersöka fakta. Det är svårt för många människor att förstå judarna eftersom de verkligen skiljer sig från varje annan etnisk grupp.
En aspekt på det judiska problemet som stegrar den svårighet många har med att få grepp om det är att judarna inte bara är en ränksmidande och ondskefull kehillah av vuxna manliga mediamoguler. De utgör ett komplett samvälde med kvinnor och barn och många medlemmar i utkanten: halvjudar, oliktänkare och så vidare — till och med några få antijudiska judar. Det finns uppskattningsvis sex miljoner judar i Förenta staterna enligt deras egna beräkningar, och de kan inte alla vara ägare av filmstudios eller vara tidningspublicister eller befrämjare av “rap”-musik eller manusförfattare i Hollywood. De flesta av dem lever och arbetar på ett sätt som ger dem förhållandevis få individuella möjligheter att skada vårt samhälle. De är helt enkelt lärare och affärsmän och köpmän och advokater och doktorer, som tjänar sitt uppehälle i stort sett som alla andra — men inte riktigt.
Man måste ta ett litet steg tillbaka för att se skogen istället för bara träden. Det väsentliga beträffande skogen är att den förstör vår värld. Det är en parasitistisk skog. Den injicerar andligt och kulturellt gift in i vår civilisation och in i vårt folks liv och suger ut näringsämnen för att berika sig själv och växa sig till och med ännu destruktivare. Det kanske bara är 10 procent av träden i denna judiska skog som har tillräckligt djupa rötter för att injicera sitt gift i oss samtidigt som de 90 övriga procenten bara spelar understödjande roller på ett eller annat sätt. Det är fortfarande hela skogen som är vårt problem. Om skogen inte hade funnits här skulle vi inte ha behövt genomlida bolsjevismens förbannelse. Om skogen inte hade funnits här skulle Amerika inte ha blivit mörkare och mörkare och mer förfallet för varje år. Det är hela skogen, inte bara några få av de giftigaste träden i den, som måste ryckas upp med rötterna och avlägsnas från vår jord om vi ska återfå vår hälsa.
Den väsentliga poängen är återigen denna: alla judar har inte en ledande roll i befrämjandet av de onda ting som förgör oss, och varje person som kollaborerar med de ledande judarna som befrämjar ondska är inte jude, men det är enbart för att judarna som en helhet finns bland oss som de onda ting de alltid befrämjar håller på att överväldiga oss. Om judarna inte hade funnits närvarande skulle vi ha övervunnit de onda männen av vår egen ras. De onda männen av vår egen ras kan tänkas eftersträva sin egen vinning på bekostnad av resten av oss, men de söker inte förgöra vår ras. Endast judarna söker göra det.